Dags att göra något
MEN jag är så himla trött på att vara styrd av min sons SÖMN ( ellerickesömn...han behöver ju sin sömn!). Jag behöver inte onda ord eller förmaningar för jag vet att vi borde ta tag i detta men jag har alltid ett dåligt samvete inom mig mot skatten. Hur närvarande Mamma jag än är så har han mig lindad kring lillfingret och då han håller upp två fingrar i luften och säger to sanger Mamma, du ska synge to sanger med glad röst så står jag inte alltid emot... = Han bestämmer.
Idag har han verkligen haft sin Mamma och jag ska inte känna så här. Han sov med oss igår, var ensam med mig idag och ändå så tror jag att han "behöver" mig. Med rädsla över att han ska väcka Ella gör man ju nästan vadsomhelst. Dvs springer i trapporna upp och ned i timmar, missar IDOL som jag sett fram emot, tröstäter mer paj med vaniljsås och ostbågar för att ens ha energi att springa upp trappen och hinner inte med något av det man egentligen borde göra. Problemet ligger i våra händer och imorgon ska jag prata med helsesyster om ACTION!
Puh så skönt det var att blåsa ut lite. Ska strax lägga mig på spikmattan och läsa lite bok och SOVA!
The Boss? My boss?
är ju så lätt fär andra att fälla kommentarer hur ni ska göra å inte,å vilka fel de tycker ni gör osv.Men de är ju ni som känner er son,och gör ju allt för hans skull. Hoppas verkligen ni får ordning på hans sömn,de behöver både ni och han.
Usch vad tufft ni har det nu Josefine. Hoppas det löser sig snart och hela familjen får sin välbehövda sömn snart. Bra att du är beslutsam. Kanske kan din svärmor komma med några tips, vad jag har förstått är hon bvc-sköterska som vi säger i sverige? Stor eloge till dig som tar dig genom dagarna utan att bli tokig. Kram till dig och familjen
Oavsett vad man gör eller säger så får man nog dras med att man alltid kommer att ha ett blödigt och skört "mammahjärta". Man vill ju bara det bästa även om det inte alltid är det bästa...Du är bra Josefine! Tycker om din blogg!
Bra! Äntligen! Heja, heja...
Det er lov til å blåse ut,det trengs det også:)
Lurer på om du merker noen bedringer av å bruke spikermatten? Har lyst til å kjøpe en selv!
Håper du får en rolig kveld uten springing om trappene;)
Vill bara tipsa dig om Omega 3 för barn. Min son sov uruselt tills vi började ge honom omega 3. Nu sover han som en prins hela nätterna och har lättare att koncentrera sig dagtid. Håll ut , det blir bättre!
Håller med övriga kommentarer! Förstår din frustrationen & kluvenhet..har haft 6 kämpiga månader själv med våran sons sömn..Man är så ansvarsfull & godhjärtad & vill bara väl för alla parter & därför är man gärna hela tiden steget före...,allt för att minimera ev "kriser"..Lycka till & hoppas ni får goda råd & stöttning imorgon! Goda Tankar Therese Stavanger
Härligt med en handlingsplan!!
Kan tänka mig att det lätt blir såhär, att man hamnar i en ond cirkel.. MEN det viktiga är vad du nu gör from here on out!
Du måste ju må bra i dig själv och ha energi för att i din tur kunna ge det till dina barn.
Hang in there och ge inte upp!
Stor kram!
hoppas hoppas hoppas det blir bättre! i övrigt så verkar dina små knoddar så himla goa :)
Hej!
Det är ju så svårt att motstå dem. Speciellt när de är sjuka. För en vecka sen fick jag reda på att min son har diabetes, han fyllde tre för en månad sen. Efter en vecka inlagda på sjukhus har han blivit mer mammig än någonsin. Och i mina samvetskval över att behöva sticka honom i magen 5-6 ggr/dag, så vet jag inte hur jag ska kunna motså honom. Han kommer väl bli helt odräglig.....
Ursäkta om det blev känsligt, jag har ett behov av att prata o skriva om detta just nu......
Kämpa på, du gör det bra!!
You go girl!
Du är en inspiration för många av oss och jag vet att du fixar det. Ta hjälp av maken, vänner, familj så lovar jag att ni fixar det!
STOR kram!
Josefin, jag vet precis hur du har det. Det blir så tröstlöst efter en längre tid. Man får ingen egen tid!!
Ja man får bara ta och bestämma sig och handla efter det. Ibland krävs det att det är skit jobbigt innan man ens "orkar" göra en förändring. Heja heja. Vi alla hejar på er. Det kommer lösa sig ska du se. Allt blir bra till slut.
Stor kram!
Åh, så søt du er! Jeg tror det er derfor så mange liker bloggen din SÅ godt, fordi du er ærlig og tør å blåse ut. At ikke alt bare er rosa og idyll, samtidig som lykken og kjærligheten i din familie stråler av dere alle. Jeg forstår veldig godt hvordan du har det. Både min søster og jeg har slitt med å få våre sønner til å sove. Min er nå nlitt 11 år - og du tror det sikkert ikke nå - men jeg har nesten glemt hvor slitsomt det var! ;) Nesten... Min søsters sønn er 2 år ( blr 2 i august ), og de har fått hjelp på et sted som heter Mitt i mellom. Jeg kjenner en av damene som driver stedet. De tenker alternativt, og barnet er i fokus. Det var reddningen for min søster.
De har fremdeles netter som er tøffere enn andre, men i det store og hele fungerer nattesøvnen SÅ mye bedre. Jeg bruker også samme metode for å få han til å sove når han er hos meg. Supert!
Lykke til, Josefine! Du må være en av de beste mammaen jeg vet om.
Klem fra Katrine
Hej Josefine
Jag har hört flera tipsa om Omega 3 så kanske det är ett alternativ.
DE små vackra liven har oss mammor runt sina fingrar, givetvis, och det är svårt att vara hård mot dem. Extra mycket när det finns syskon inblandade.
Jag har slitit med att få Leonie, min minsta, att sova hela natten i sin säng. Det börjar bli bätter men inte helt ännu.
Emilia, min stora, kommer kanske till oss 1 gång av 100, men då har ofta redan Leonie kommit och lagt sig. Just att ha två barn i sängen är extra jobbigt så första gången hon kom sa jag åt henne att gå tillbaka och lägga sig i sin säng. Sen började mitt mammahjärta att blöda när jag insåg vad jag gjort. Nekat ett barn, när ett annat barn får ligga där.
DEt slutade givetvis med att jag fick flytta till Emilias säng och sova med henne för rättvisans skull.
Försök att INRE döm dig själv för hårt bara, och släpp på kraven dagtid. Se till att få sova ifatt på dagarna när Elian är på dagis.
Kram på dig
Hej!
Inget elakt men det finns en begrpp som heter curlingföräldrar. Dessa curlingföräldrar brukar oftast vara yngre föräldrar eller föräldrar som inte haft mkt erfarehet med barn tidigare. Jag har arbetat MKT med barn som barnflicka. Barn som har föräldrar som smörar för dem utvecklas till monster (tyvärr) Det blir inga sympatiska barn av dessa. Bar vars fräldrar är stränga (men ändå kärleksfulla) som sätter tydliga regler... Dessa barn blir hela, ödmjuka människor. När jag får barn (om jag får) kommer jag att vara sträng. Mitt bar ska banne mig veta vad som gäller och hur man uppför sig. Men jag kommer samtidigt att vara kärleksfull och ödmjuk
Det är precis som du skriver, det är rutiner och gränsättning som oftast löser dessa problem. jag förvånades över hur tidigt de små liven styr en, utöver mat och de viktigaste behoven så är det en ständig kamp. Vi har själva haft en sovande liten tjej men man får hela tiden försöka se saker rån olika synvinklar det är annars lätt att man fastnar i beteenden utan att man märker de. Jag läser mycket om pedagogik och barn psykologi och tycker att det många gånger ger en en annan synvinkel på saker och ting, även om man inte förljer allt till punkt och pricka så får man ibland en tankeställare. Det hjälper mig när det är svåra stunder samt att jag försöker att stå på mig när jag har tagit ett beslut, märker på min dotter att hon vet att det är inte lönt att fortsätta och berömmer mycket när hon gör rätt.. lycka till och stå på er när ni vät bestämt er för att köra, jag tror att barn känner på sig när man tror på något till 100%
Sanna: Lätt att säga(skriva) SVÅRT att göra till verklighet!!
Uff va jobbigt...
men han kommer ALDRIG älska dig mindre för att du säger nej eller stopp, tvärtom!!
Ofta är det ju det dom små liven söker efter, gränser och regler...
Inga förmaningar, bara några väl valda ord på vägen!
Stort lycka till!
Kram/ Liza
Man har kommit långt när man ser vart problemet ligger och inser sina brister. Med ditt förnuft kommer du klara detta galant.
Lycka till! Kram
Therese; Nej, det behöver faktiskt inte vara så svårt. Det blir precis som man väljer att göra det. Jag tror barn mår bra av regler, rutiner, gränssättningar och att man är KONSEKVENT i det man gör. = Bra värderingar i sista "ännen". (Inte hålla på att vela fram å tillbaka, ena dagen går det bra, men nej, inte idag... Det går inte).
Och då även, som Sanna ovan skriver, kärleksfulla och ödmjuka barn.
Vilken look tycker du är snyggast? http://jarske.blogg.se/2009/september/lookbook.html =D
Kramar Sanna på http://jarske.blogg.se
Oj så jobbigt! Svårt att förstå hur det är.. men din instinkt säger dig ju att detta inte är ok, du är så bra som litar på den. Barn älskar rutiner och anpassar sig lätt, men de testar och testar.... det vet du ju såklart. Stort lycka till med din älskade son! Kram Anna
Du må være verdens tålmodigste mamma:) Jeg beundrer deg:)
klem:)
Gumman ♡
Skickar miljoner av styrke kramar till dig. Dessa små liv vet helt klart vad dom skall göra för att få oss att falla..... Nu är jag bortskämd med två barn som sovit & somnat ok alltid. Men jag kan ändå förstå hur trött & stressad du blir.
En Sak vill jag dock du skall ta inover dig!!! Du är en FAB mamma Darling & dåligt samvete skall du inte ha. Våra barn behöver oss ja, men dom får inte äta oss levande. För att vi skall vara FAB mamis behöver vi andnings rum.
Puss Hjärtat, Jag saknar dig.
Johanna: Det var till att komma med långa pekpinnen. Vad är det som får dig att vara så duktig så du kan säga att det inte är så svårt? Alla barn är olika och visst är det så att alla mår bra av rutiner. Men alla barn har inte så lätt för det där med sömnen och varken du eller jag är god nog att döma Josefine på det ena eller andra sättet. Att Josefine vill finnas där för sin son (även om han inte hela tiden fysiskt behöver henne) innebär inte att Elian kommer bli "ett monster".
Josefine: Keep up the good work! Efter möda kommer lön. Du är så bra :)
Jag är säker på att ni kommer fixa det! En vacker (?) dag är jag där själv och tröstäter paj, haha. Ibland är det svårt att få tummen ur baken o ta tag i saker o ting, och det där mammahjärtat smälter ju vid minsta lilla vink. Men i sinom tid lär man sig, kan jag tänka mig. Så lätt att säga, men desto svårare att genomföra. Håller alla tummar för att ni får till en fin kvällsrutin snart :)
KRAM!
Huff, skjønner at du synes det er fælt :(
Men han er jo faktisk 3 år nå, så jeg tror dere gjør veldig lurt i å ta tak i det før det blir altfor sent.
Vi har også en treåring og en liten baby, og jeg kjenner meg veldig godt igjen i det med å skulle gjøre nesten ALT for at babyen ikke våkner av at størsten skriker, men man må nesten bare tåle å slite litt i begynnelsen tror jeg.
Vår eldste har blir fulgt tilbake til sin egen seng om hun nå prøver å komme inn til oss, før hun legger seg om kvelden får hun med seg drikke på rommet, hun får kosedyret under armen, vi passer på at hun gjør seg ferdig på do osv slik at hun ikke har noen unnskyldninger for å skulle stå opp. Om hun begynner å skrike etter oss så går vi inn å passer på at hun føler seg trygg, men forklarer at hun bare må legge seg ned for det er ikke snakk om å få komme opp.
Vi bruker også stjernesystem (for alt i hverdagen egentlig, så om hun er veldig flink til å legge seg uten noe som helst tull så får hun en stjerne og om hun tuller FÆLT så tar vi bort en stjerne.
Du får prøve å tenke sånn at å ikke disiplinere barna ordentlig er nesten like "slemt" som å være altfor streng. Barn trenger grenser, faste rammer å forholde seg til, og ikke minst NOK SØVN! Det beste for hele familien hos dere er at han legger seg og føler seg trygg i sin egen seng og at han blir der til morgenen etter.
Når min største tuller og jeg blir lei meg og bare vil ta henne med i vår seng så prøver jeg å tenke at det er faktisk for HENNES beste at jeg må være litt streng.
Det er vår oppgave som foreldre å fortelle barna våre hva som er riktig og galt på alle områder i livet, og jeg tror vi gjør de en stoooor bjørnetjeneste om de får bestemme alt selv for en dag vil de jo skjønne at det virkelig ikke er sånn livet er.
LYKKE TIL :)
Tror också du är en curlingmamma och det vet Elian ;o). Det är därför han gör så mot dig & inte E.
Men det är inte lätt alltid när barnen vill ha all mammas uppmärksamhet. Man är rädd att man ska vara en dålig mamma om man säger "nej" eller "nu bestämmer mamma". Men det är du inte. För din egen skull bör du nog våga sätta gränser. Vet ju att din nacke är din svaghet. Så var rädd om dig.
Men det är inte fel att diskutera Elians sovrutiner med din bvcsköterska.
Lycka Till!!! Hur du en gör. Du är en underbar mamma/fru/vännina/dotter/svärdotter. Den uppfattningen får jag av dig bara genom att läsa din blogg.
kolla in denna bloggen --> http://ceciliesjostrand.blogg.se
riktigt bra & jordnära!
spikmatta, sköönt och avkopplande
Hej!
Åh, jag vet hur det är!! Jag har haft jobbigt med både sömn, mat, och ammning och inte orkat ta tag i det... För när man är mitt inne i det känns det ännu jobbigare att ta tag i det än att fortsätta... Även om man vet att det säkert bara tar en vecka (av i och för sig skitkämp) att ta sig ur så orkar man inte...
Jag har haft underbara vänner som kommit hem och slängt ut mig ur mitt eget hem och tagit tag i 5-minutersmetoden, har fått mitt yngsta barn att sluta amma och börja äta mm - utan dem hade jag gått under!!
Det är jobbigt att be om hjälp men man måste! Tyvärr är jag dålig på det med och gör det aldrig ;)
Sen måste jag bara fråga om du och din man delar på vaknätter, ammning/flaskmatning mm? Jag vet att han jobbar men är man inne i en sån period som ni är så måste man dela på det, annars är det risk att man blir utbränd och då blir man ändå ingen bra och glad mamma...
Hoppas i alla fall att det löser sig för er! Själva har vi delat upp oss i varsit sovrum med varsit barn... Jag vet att det är fel men det funkar för OSS, just NU... Vi ska också ta tag i det, vi ska bara...
Styrkekramar till dig
Pinkmommey
Du är så duktig! Snart kommer han/familjen in i bra rutiner! Kämpa på!!
Bra att du delar med dig om dina tankar, du är inte ensam! Du verkar vara en toppenbra mamma! Kramar
Therese:
Det kan bli jäkligt svårt om du upptäcker försent att du vart en curlingförälder, ja..... MKT svårt kan det bli. Därför det är så viktigt att sätta regler från början. Men man börsåklart göra det bästa av situationen.
dinabarn bestämmer inte,DU BESTÄMMER,på detta sätt får du harmoniska ödmjuka barn, jag lovar.
Jag brukar aldrig titta in här bland kommentarerna och sällan lämna, men jag måste säga att nu när jag gjorde det blev jag lite chockad. Jag är ung men har GOD erfarenhet av barn, i många fall SÅ mycket mer än de som är föräldrar. Det hymlar jag inte med. Det är SÅÅÅÅ många som lever i självförnekelse. Johanna bland kommentarerna kommer väl inte med en pekpinne för att hon säger att man visst har ett val och att det inte är så svårt. Det BLIR så svårt som man gör det! JA till raka bud! man älskar ju sitt barn ändå! Det är fint att ni skriver keep up the good work till Josefine och stöttar.. men vilket good work, ärligt? Du använder ju inte din auktoritet Joss, barnet styr DIG. Du behöver nog bara sätta gränserna själv och verkligen bestämma dig, inte prata med någon som sätter dem åt dig. Tyvärr är antagligen Elian redan van vid curlingen men det är definitivt inte för sent! lycka till! Förklara med bestämdhet vad som gäller. Han tror inte du älskar honom mindre för det.
Tror det är MÅNGA småbarnsföräldrar som tampas med exakt samma problem som ni nu gör med lille Elians "sovproblem". Så glöm aldrig att du inte är ensam om det här Josefine:) Har själv inga barn men en liten trotsig vovve på 3 år, mitt mammahjärta smälter och jag låter han allt för ofta göra som han vill. Men sen slår det mig att jag vill ju hans bästa, och det bästa är inte alltid att låta de små göra som de vill. Lite regler och andra bestämelser gör dem bara gott i längden, både för dem och för oss! Så tror det är en viktig insikt du gjorde ikväll tjejen:) Ni klarar det tillsammans, du och din lilla familj! Du är en av världens bästa mammor Josefine! Många kramar från en trogen läsare
Här http://www.boktipset.se/bok/curlingforaldrar-och-servicebarn--en-handbok-i-barnuppfostran är ett av många bra boktips!
Jag tycker det är en pekpinne att säga att någonting är lätt när det är helt uppenbart att så många tycker det ÄR svårt! Jag tycker att Josefine gör ett bra jobb som kämpar på och delar med sig i bloggen av både bra och dåliga saker. Tror inte att någonting blir enklare av att hon får höra att hon inte gör det? Jag säger inte att allt funkar på bästa sätt och jag säger också att kontinuitet är bäst. Men för Josefines skull tror att man kommer längre med en positiv syn och peppning än "gör si gör så".
God natt!
Ingen har hoppat på henne Josefine. Vad har du fått det ifrån? Kritik är bra för både vuxna och barn... Därmedinte sagt att de är dåliga personern
En ting til: de av dere som skriver om curlingforeldre og grensesetting osv. Josefine skriver jo nettopp at hun er klar over dette, og at hun ønsker å gjøre noe med det. Så unødvendig da å "gni det inn." Hun skal da virkelig ha all ære av å ta tak i dette. Jeg har sagt det før, og sier det gjerne igjen. Jeg er ovebevist om at Josefine er en fantastisk mamma, så bevisst, intelligent og reflektert som hun er.
Katrine
Takk for at du er så ærlig&hærlig!!!
Hej Hej Josefine.
Jag förstår verkligen hur ni har det och jag hoppas att det snart blir bättre för er. Vi har en treårig liten prinsessa som är så bestämd och verkligen trotsig just nu. Det har blivit ännu mer sen lillasyster kom för två månaders sen. Jag tror även dagis kan vara en bidragande del i det. Barnen ska bli så självständiga fort och kunna göra allt själva, de är ju faktiskt bara barn och de ska inte behöva hävda sig eller göra allt själva än tycker jag.
Tänkte passa på att fråga dig om du har något bra tips på en tunnare overall eller dress att ha i höst till en liten bebis?
En som är bra att tex ha i bärselen.
Hoppas allt löser sig snart!
KRAM
Jag tycker att det är jätteintressant att läsa allas åsikter. Det är lite inne just nu att kalla sina barn prins/prinsessa och behandla dem därefter. Vet en mamma som alltid allade sin dotter prinsessa. Kan ju tala om att det var lite komiskt med tanke på hennes uppförande. Hon hade allt annat än en pinsessans personlighet :-)
Jag kan förstå dig Josefine! utan sömn blir man knäpp. tänk på det tjejer när ni kommenterar att "störa" sömen är en väl beprövad tortyrmetod. i guantanamo tex är det ljust dygnet runt, oljud/nya ljud hela tiden för att fångarna inte ska få sova = man bryts ner, blir bokstavligt talat T O K I G. extrem jämförelse, må hända, men VEM här vet exakt hur mycket sömn josefin har fått per natt den senaste tiden? jag menar bara att utan sömn är det SVÅRT att ta kloka beslut för att "allt ska bli bättre sen" istället för att få sova NU. du har redan fått många kloka råd (och pekpinnar.. grr) och jag tror att ni skulle må bra av att få sova ut riktigt riktigt ordentligt, prata igenom och ha en gemensam plan, och sedan när ni laddat batterierna KÖRA HÅRT, planen till varje pris. Lycka till och det kommer lösa sig!! Kramar M
du är den BÄSTA mamman för Elian! Kämpa på!!
Jag förstår dig så väl!
Själv vill jag bara vråla ut ibland....
Kan jag få dricka mitt kaffe VARMT om än så bara en gång, kan jag få SOVA nästan en hel natt om än så bara inatt. Men det kommer tänker jag varje dag:)
Det är väl just denna tid som man kommer att tänka tillbaka på sen att- Ja det var faktiskt inte så farligt jobbigt:)
hej love
jag vet att det ar SVART men prova sasom jag gjorde med Benji... samma tid varje kvall, samma runtiner (lasa bok, sjunga sang) och sedan ar det god natt. Om han skriker lat honom skrika. Han kommer lara sig inom 1 - 2 veckor jag lovar. Han kommer inta vara arg pa dig & om han ar det sa lat honom vara lite arg, det gor ju inget for du gor ditt BASTA & du ar varldens basta mamma gumman.
Men det ar ju svarare med Elian eftersom han ar MKT aldre an Benji. Elian kan ju bara ga ut fran rummet medans Benji stannar kvar i spjalsangen.... lycka till nu
alskar ER.
puss
Du är en underbar mamma! :)
Förstår dig PRECIS!!! Vi har en son på 4 som jag alltid har sagt MÅSTE hållas I för att han ska somna...meeen så BESTÄMDE jag mig för att jag ville ha mina kvällar med min Clas och nu...somnar både 6 och 4 åringarna själv...för oss funkade det att JAG bestämde mig...
haha söta ungen
Ja jösses, du är verkligen inte ensam om det! Man ger verkligen björntjänster varje kväll trotts att man vill vara den mest underbaraste mamman som finns för sitt lilla guldkorn. Bara ens lilla älskling somnar gott och får sova och vi slipper bråk och gråt så blir allting bra. Jag känner ingen mig, och jag gruvar mig SÅ inför när detta ska tas tag i men vill ha gjort det helst ikväll :S Kramar Stina
All den kärlek och omtanke du ger dina barn idag, får du tillbaka i morgon!! Gör vad ditt hjärta säger.
Kram på dig.
Hallon flader pajen pa ikea gors faktiskt pa frodinge mejeri i smaland :) Dar har jag jobbat med att baka tartor och pajer i ett och ett halvt ar. Tyvar ar det varsel pa gang dar nu, sa min uppmaning till alla blir: Kop mer paj och tartor fran Frodinge Mejeri :D
Och ostkakan ar inte dum den heller ;)
Fast nu ar ju jag och min pojkvan i Florida och jobbar. Las garna varan blogg :D
gooo girl kämpa på
kolla gärna min blogg o hjälp miug klicka på reklamen snälla
Hej! Jag har det precis lika.. Min lilla son alfred 1.3år styr TOtalt å jag är som du rädd han ska väcka sitt syskon så darför får han som han vill :( åå jaaaa jag tröstäter jag oxå för att orka med... KUL.. :(
Jenny; Pekpinne? Och jag har ALDRIG utgett mig för att vara duktigare mamma än ngn annan här, men ibland behövs det inte så mkt. Och det är ju inga nyheter som står där...
Och jag skrev ALDRIG ngt om att han skulle bli ett monster, det var Sanna som nämnde det i sin text.
Jag tycker oxå att J gör så gott hon kan. Men jag bestämde mig , när jag fick mina barn, att sova det MÅSTE jag få göra. Och är man beroende av så mkt sömn, för att klara av en hel dag, så MÅSTE man BESTÄMMA sig och HÅLLA sig till det. Inga konstigheter. Och som jag skrev innan; det blir precis så SVÅRT som man väljer att göra det.
Therese T: Tack! Du förstod precis hur jag menade...
även fast det är jobbigt att inte få egen tid på kvällarna så kan det vara viktigt att ge barnen TID. De är ju det bästa man har. Ifall de behöver närhet så ge dem det. Man ska inte vara för snål med kärlek och närhet.
du er nok ikke den eneste..om du har tid se på "God morgen Norge" på tv2 nå snart..der skulle det handle om akkurat det. Lykke til :-)
Man måste bestämma sig helt enkelt. Och får du dåligt samvete får du tänka på att en pigg mamma är en glad mamma. Är det bättre att E "får som han vill" och du hamnar allt närmare kollapsens brant än att du är bestämd och håller stenhårt på sovrutiner (vilket bl a innebär INGEN middagssovning!)?
Vill inte vara hård mot dig. Vet hur ofattbart jobbigt dte är att inte få sova. Men E är ingen bebis längre och rutiner mår både han och ni föräldrar bra av.
Jag har en son på 4 och en dotter på drygt 5 och de har alltid sovit bra, förutom som små, och ständigt sjuka bebisar. Vi läser saga och sen ligger jag eller pappa kvar tills de somnat vilket brukar gå jättesnabbt. Sen bär vi dem till deras sängar och där sover de resten av natten. En dle kanske tycker att vi gör oss en björntjänst som ligge rkvar med dem men både vi och de tycker att det är mysigt. Det handlar om max 15-20 minuter.
Men vi har också haft periode rsom varit jobbiga. Särskilt då vi varit i skarven mellan att sluta med middagssovning och att behöva sova ibland. Vi var till slut tvungna att sluta helt (ganska tidigt, runt 2 år tror jag). Nu om vi åker bil på eftermiddagen t ex så vet vi att det är helt kört med kvällssömnen om de somnar och då får man ta till knep för att hålla dem vakna.
Hoppas att du får sova bättre snart, håller mina tummar för det!
Kram!
Du är en underbar mamma som kommer att fixa detta.
Lyssna till ditt hjärta.
Lycka till
Massor av kramar från Katta
Jag fattar inte varför du springer i trappor? Ni verkar göra det så svårt för er. Natta varannan kväll, läs bok, släck lampan, ligg bredvid helt tyst tills han somnar. Han bestämmer inte, han får inte ligga och prata/leka eller bråka med den som nattar. Han kan uppenbarligen inte somna ensam, och jag tycker att de är mycket begärt av en liten. Att köra nanny-metoder tror jag visst kan leda till att han tappar förtroendet för dig.
Det kommer säkert att gå bra! Tänk på att det första nej:et är det svåraste och att barnen faktiskt vet att de testar gränserna. Säg nej, mena nej och HÅLL UT de första gångerna så kommer det gå bättre.
Vi införde tidigt att vi nattade varannan natt och det har aldrig varit barnens beslut att bestämma vem som nattar - det är erat beslut som föräldrar.
Ang nattspring har det som fungerat för oss varit att konsekvent att följa barnen tillbaka till sina sängar när de kommit på natten. När vi gjort så har det iofs underlättat att våra barn haft vuxen säng - för då har man kunnat somna om en kortis hos dem för att sedan smita tillbaka till sin egen säng.
Mitt tips är alltså ;-): Bestäm en strategi och följ den till 100% - efter två barn vet jag att det är det "enda" som fungerar speciellt för barn som börjar närma sig den riktiga trotsen.
Kom ihåg att barn sover oftast bättre i sin egen säng och att ni gör detta lika mkt för honom.
Den kärlek som ni överöst Elian i tre år försvinner absolut inte genom att ni försöker få bättre familjerutiner. Men som mamma gäller det att bita ihop - jag vet, jag har gjort det själv. Min hjälp har varit min man som har stöttat och ställt upp till 100%. Lycka till!!!
Hej Josefine!
Har du tänkt på en sak! Att din lilla pojk är född i stjärntecknet lejonet! Jag har också en son som är nästan exakt lika gammal som Elian och alltså även född i stjärntecknet lejonet! Och vad jag har märkt av att läsa din blogg så är våra söner otroligt lika varandra i sättet...Lejonungar har förmåga att tro att dom är störst bäst och vackrast ;) och har en väldigt förmåga att vara bestämda annars ryter dom i =) dom är fruktansvärt charmiga och goa, men har en otrolig vilja. Många gånger har man känt sig helt värdelös som förälder men det är inte lätt att uppfostra ett lejon som har en stark förmåga att linda sig kring ens lillfinger utan att man ens har märkt något! Jag vet inte om man ska tro på stjärntecken och sånt, men att min son är ett lejonbarn är det ingen tvekan om...och det är ganska skönt att veta dom gånger man har det extra tufft, att det inte bara är jag som förälder som har misslyckats i min fostran utan att min son är född som en viljestark och smart rackare som man ibland behöver vara extra konsekvent emot jämfart med andra barn som kan vara lättare att "styra" över! Ha det bra! Det kommer att gå bra, det är jag säker på!
Skickar över en stor kram och hoppas att du snart får rätsida på allt!
KRAM
Att bestämma sig för något och sen hålla fast vid det utan att ge med sig minsta lilla är faktiskt det enda som hjälper. Jag kämpade med min son när det var dags för honom att somna själv i sin säng varje kväll i 3 veckors tid. Han skrek, kastade kuddar o gosedjur, grät och var helt förtvivlat vansinnigt arg. Han körde verkligen HELA registret och det var fruktansvärt svårt att stå emot.. Men sen dess somnar han själv i sin säng varje kväll utan problem. Som mamma kommer man alltid att ha dåligt samvete.. det kommer man inte ifrån, men DU FÖRTJÄNAR lugn och ro kvällstid för att hinna ladda batterierna tills nästa dag. KONSEKVENT.. Det är det enda som verkligen funkar och du kommer ändå vara den gulliga, kärleksfulla mamman du är trots att du sätter ner foten ang just detta. LYCKA till, ni klarar det och Elian överlever :-)
Hej Josefine! Jag är 20 år och har jobbat med barn i olika åldrar. Nu har jag i ett år jobbat på föskola med barn i åldrar 1-3.
Jag läste en kommentar ovan med åsikter om "curlingföräldrar". Och först och främst vill jag säga att curlingförälder är ingen ålder. Självklart kan det vara unga föräldrar,liksom äldre föräldrar. Majoriteten tillhör gruppen som behöver ha sitt barn på dagis lååånga heldagar 5 dagar i veckan(inget illa menat det är inte lått att få det att gå ihop). Jag tror att unga föräldrar kan ha lätt för att bli curlingföräldrar just eftersom många ska rätta alla så kallade "fel" och att man tillslut blir osäker och slutar gå på magkänsa.
Du vet vad som är rätt för din son. Men jag tror också det är viktigt att våga sätta ner foten. Barn behöver det och barn tyr sig oftast till de personer som sätter gränser-samt älskar dom gränslöst.
Kram
vi har haft samma problem!men vi började med ett belöningssystem.jag gjorde ett papper med en bild på mig och isa,pappa och isa,ett vattenglas och en toalett.sen skrev jag en 2:a efter bilden på oss,en 2:a efter bilden på vatten glaset osv.(hur många gånger man får ropa på mamma,pappa,dricka vatten och gå på toa osv.när hon hade ropat på mig en gång uppmärksammade jag att nu var det bara en mamma-gång kvar osv.Detta fungerade kanon och nu ropas det och bråkas det inget i onödan!
Nu håller vi på att försöka få henne att sova i sin säng hela natten annars kommer hon till oss och vi får jättedålig sömn.
nu har jag gjort ett papper med 5 hjärtan,sen ett paket.varje natt hon sover i sin säng får hoin klistra dit ett silverhjärta och när 5 är klistrade får hon önska sig nåt.bara nåt litet,som när hon ser nån liten sak hon vill ha på ICA tex så får hon köpa den efter 5 ggr(i vanliga fall hade hon nog fått den direkt)
detta fungerar för oss,och även om man känner sig hemsk i bland så måste även vi vuxna få lite tid till att ladda batterierna!lycka till
Mina föräldrar gillade inte heller när jag och min bror kom in till dem om natten. En dag fick de nog. De var stränga och sa att de struntade i vad vi gjorde om natten men vi fick ABSOLUT INTE gå över deras tröskel. Första natten levde vi då loppan och lade upp alla våra leksaker i min säng och somnade sedan ovanpå dem. Efter det stannade vi i våra sängar.
Tror nog att du måste tänka igenom ett sådant beslut och hur du ska framföra det och hur du ska stå på dig, innan du bestämmer dig för att genomföra det. Då är du mer förberedd och kan tro mer på dig själv! Lycka till!
Jag har växt upp med stränga och tydliga föräldrar och jag har absolut inte tagit skada av det, snarare tvärt om. jag kommer göra precis samma sak mot mina barn (brukar väl bli så, att man uppfostrar så som man själv blev uppfostrad).
Låter lite som du har samma problem som jag har med min hund :) att vara en ledare och sätta gränser, det är inte det lättaste! Man tror att man är elak, och att barnet/hunden inte känner sig älskad.
Men tvärtom mår de bra av struktur och att veta att mamma bestämmer, det är ett för stort ansvar som vilar på deras små axlar om de får bestämma allt.
Lycka till, jag vet att du klarar det!
Jeg kjenner meg veldig igjen i det du skriver. Jeg har nesten alltid dårlig samvittighet for min sønn for et eller annet. Tror og får ofte høre at jeg er en veldig god og omsorgsfull mor på alle måter, men mammahjertet tenker alltid på om det er noe som kan gjøres bedre. Prøver å si til meg selv at ingen er perfekte og kan klare absolutt alt og at barna våre helt sikkert har det veldig bra allikevel! Vi gjør alle vårt beste (tror jeg). Masse lykke til! Håper du får bedre netter snart :)
Åh kära du! Jag vet precis hur det är! Vi har precis samma "problem" med Max just nu. Han kommer upp och vill sitta med mamma i soffan under täcket och gosa. Jag vet att han bara kör med mig MEN jag är så ofta för trött för att orka vara så konsekvent som jag vet att man skall vara.... Men livet är ju såhär ibland, ibland har man massor av ork, ibland inte... Det enda man kan göra är att bestämma sig för att göra något åt det, vi har haft såååå jobbigt med Max på mornarna, bara trots och ingenting passar- inga kläder, ingen frukost, ingenting... man blir helt slut och känner sig så rådlös- och det är jättejobbigt och inse att en treåring vinner över mig! :-( jag tog ett långt samtal med mor min och fick lite pepp och stöd och råd- och sen bestämde jag HUR jag skulle göra just på mornarna, informerade Max om det och började... och det funkar faktiskt! Jag är helt lyrisk.
Kvällarna har vi dock inte fått till ännu... så jag vet såååå väl hur det känns när man sett fram emot en lugn stund framför tv´n och får bra springa fram och tillbaka från deras säng....
KRAMAR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Ett råd är minska på sockerintaget, absolut inget socker på eftermiddag, inget glass, söt yougurt, kakor osv. Det blir lättare för honom att varva ner på kvällen, släppna av och somna snabbare och han kommer att sova bättre under natten också, prova.
Säger som många andra; FASTA RUTINER är A och O. Alltid samma sak, kväll efter kväll och då spelar det ingen roll om det så är semester, om ni är bortbjudna etc.
Bestäm en läggtid t ex 19.30. Börja då ta på pyjamas, borsta tänder etc i lagom tid innan, men alltid SAMMA tid. Sen kl 19.30 ska han va i säng. Ju mer man gör samma rutiner desto snabbare lär sig barnen mönstret.
Mina döttrar har sovit i SINA rum, SINA sängar och HELA nätter sen de var 5 mån gamla! Och detta pga fasta rutiner och att vi alltid varit konsekventa.
Förstår inte grejen med att man känner sig dum mot barnet? Hallå, det är väl mamma & pappa som bestämmer... det vinner man barnens respekt och kärlek på! :-)
Lycka till!
Ett tips; börja med Ella redan NU, innan det är för sent. Vår BM gav rådet att börja med fasta rutiner redan vid 2 veckors ålder! Och det har nog hjälpt oss väldigt mycket.
haha!! jag måste ändå bara skratta när det är 17 åriga barn här inne som verkar veta såå mycket om barnuppfostran.orka klanka ner på en tvåbarnsmamma som vill ge sina barn en bra uppfostran..stör ni er så får ni väl sluta läsa hennes blogg.
Jag undrar bara lite försiktigt varför de flesta gör det så mycket mer komplicerat än vad det skulle kunna vara? Varför måste barnen sova i egna rum i egna sängar när det verkar bli så mycket extra jobb? Sover de inte bättre om ni har en gemensam jättesäng? Då får de ladda med närhet och trygghet hela natten och kvällsläggningen blir inte så dramatisk (de behöver inte vara rädda för att vara själva och för att klara natten själva ensamna i eget rum). Är det inte lite konstigt egentligen att lämna små barn (ja man är liten även om man är tre år här) ensam i ett rum och förvänta sig att de ska klara natten där? Bara en stilla undran. Det låter såå mycket jobbigare att springa fram och tillbaka och lägga tillbaks barn i egna sängar hela nätterna och går iväg till ett annat rum för att amma barnet som ligger där.. Istället för att amma en liten nästan sovandes själv och samtidigt lägga en hand på det andra barnet som man har på andra sidan om sig som kanske är oroligt. Jag har två små barn tätt och så har jag klarat nätterna. Jag är dessutom ensam hela veckorna då min man jobbar borta så denna "metod" har varit min räddning!
googlade just på mina barns namn för att ev hitta namnen i ett samhang där jag kunde hitta namn till bebisen i magen. Döm av min förvåning då jag förstod att du valt Elian o Benji till dina också!
Min största, född 03 och Benji född 05. Vad bra smak du har!!/julia
