Dagis
På dagis!
Han sprang omkring och var bananas och skrattade. Det är så underbart att slippa ha dåligt samvete för att han är på dagis. Pratade med fröken om det också, hon sa att nejdå det ska du INTE ha!
Gött mos att du bestämt dig, jag har också gjort det men just nu i en sjuksvacka... alltså, jag VAR sjuk. Och tappade tempo. Kanske skall avhjälpa det felet ikväll.
Jag har dåligt samvete för att HÄMTA!!! Alva har så himla kul att hon blir tokarg när jag kommer...
Mer om det senare i nästa inlägg på Alvas blogg.
Njut av träningsvärken!!! (:
Vad roligt att han trivs så bra om dagarna!
Bra med träning också. Har också kommit i gång med träning. Det känns toppen!
Trevlig kväll. Kram
det känns så mycket lättare om dagarnna när man vet att barnen är där de trivs!
Så duktigt att börja träna sådär direkt!
Jag har iaf börjat cykla på min motionscykel. Puh....
Alvas Dad: kom igen, du klarar det!!! men du, fröken sa att det är bra att de vill stanna. De har ju sina kompisar där... lite sorligt men underbart på samma gång tycker jag! kram
Linn: good girl!kram
V: ja absolut! duktig du är!!kram
Klart att du inte ska ha dåligt samvete :) Förstår ändå att de gör gott när du ser att han har de toppen! Har jobbat en del på dagis och det är härligt med alla energiladdade busungar som lever livet :) Absolut ett yrke som ger massor av glädje och positiv energi :) Om 2 år är jag klar med lärarutbildningen och då kan jag äntligen börja jobba med dem igen :) Ha det så bra!
Jag läser till 1-12 lärare (från förskola upp till 5e klass). Ville bara säga att jag faktiskt läst om just den situation du skriver om idag. Fick en superbra bok av min handledare som handlar om pedagogens roll gentemot föräldrarna och barnet. Att vi som pedagoger ska underlätta så mycket som möjligt för föräldrarna när de kommer, så att "ni" inte känner någon konkurrens om barnens uppmärksamhet. Föräldrarna kan man aldrig ersätta! Kom ihåg det!
Och du, alla måste vi jobba. Även förskollärarna! Deras barn är sannerligen också på någon förskola någonstans och väntar på att mamma eller pappa ska komma och hämta dom! Det innebär inte att kärleken för våra barn är mindre.
Jag förstår absolut det, jag är glad att han kramar fröknar och visar kärlek! Men jag pratade om hur jag kände innan dagis och hur jag känner nu. Jag har fått klara besked om att han verkligen trivs, men även om det ej hade varit fallet så märker vi det både jag och E och det är underbart!
